Igår var det en svenne-tillställning på Intersoap i Prenzlauer Berg. Det krävs något alldeles extra för att jag ska cykla den knappa milen till andra sidan stan, komma fram svettig som en burek och sen trycka in mig i ett rum med sextio andra, utan öppna fönster och med en värme som inte går att beskriva på något annat sätt än jävlig. Eller det där med hur många vi egentligen var i rummet kanske man ska ta med en nypa crack. Jag är kass på att uppskatta sånt där, men hitt va det nock ändånn.
Chikan inledde men sen turades Hajen, Winter took his life, Tvärvägen och Euphoria and the Lazy Boy om resten av kvällen. När Hajen spelade Scapegoat knöt det sig lite i magen och hur fint det var kan man se i filmklippet. Man kan också se hur jag mot slutet, lutandes mot en soffa med några tyskar flåsandes i nacken, skakade tills spagettiarmen bara ville ge vika. Allt i HD du.
Trots att jag saknade syre så som jag saknar Majlis om kvällarna, hade jag jag gärna sett att de höll på längre. Att sedan hela gänget avslutar kvällen med en cover på Nothing compares to you av Sinnädd o’Kånnor gjorde att hela jag ville ge vika och sova över där på soffan en stund. Istället cyklade jag skrålandes hem i ett ösregn som gjorde mig mer våt än apan. Ändånn nöjd.
